Mitt i verkligheten.

Du vet 
Fförväntningar går i kras
Som när glas krossas
I tusen bitar
Bara sådär

Och du vet
Tårar börjar rinna
Som små regndroppar
På trasigt paraply
Fullständigt eländigt

Varför
Är livet så omätligt otroligt
Omätligt otroligt som plötsligt
Blir till ohjälpligt otillräckligt

Kanske kanske
För att ett liv
Med bara solsken och inget regn
Aldrig skulle låta oss höja blicken
Och beundra regnbågen

Du vet
Ibland krossas glas
Ibland rinner tårar
Regn
Just för att livet
ska kunna fortsätta vara ett liv

Kommentarer
Postat av: ellis

Jättevacker text!

2009-11-17 @ 20:24:28
URL: http://elliiss.blogg.se/
Postat av: Carita

åh så vackert skrivet!

2009-11-18 @ 07:37:57
URL: http://minicookie.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0