Hand i hand vandrar kärlek och olycka

Han grät
tårar rann där han stod
gömd bakom trädet
glömd
solens strålar tycktes inte nå honom
lukten av sommar var som bortblåst
förtvivlat förbannad förstörd

Du log
livet reflekterades i dina ögon
strålade framför trädet
målade
hjärtan i gräset
stora andetag av luften full av kärlek
förundrad förälskad förblindad

Hans gestalt skymtades
när han sprang för att inte kvävas
av luft full av kärlek
sprang för att slippa se
hjärtan i gräset
Du uppfattade inte gestalten
förblindad av kärleken

Det blev natt
pojken dog
du lekte med livet
hand i hand
Den enes bröd,
den andres död.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0