thebrightside

Bortom gryningen finns aldrig tänkta tankar

I skymningsljuset av och an de vankar

Väntar på att någon med sorg och smärta

Ska gjuta dem i sitt hjärta

 

Tidigare bortglömda tankar blir tänkta och ger liv

Till ord sjungna från oändlig tid

Med tårfull klingande stämma de strömmar ut

Och försvinner till en värld utan slut

 

Där ingen förtvivlan finns förvandlas ord

Till visor med kraft att utföra det hemskaste av mord

Ljuv melodi klarar att brustna hjärtan laga

Dess ord  skriver tidlösa visor i evighetens saga

Tänkattvikan
se allt det vackra

Tänkattviorkar
tro på det goda

Tänkatt
det sista du tar ifrån oss
är kärleken

Ett Ord
blir en mening
blir ett sammanhang
Och Ordet är
ja det bara Är
i evighet

Det knackade på dörren
Innan jag hann öppna
Klev herr Halsfluss över tröskeln
Jag sa inte Känn dig som hemma eller
Hej hur mår du
Inte ens ett leende
En gåva hade han med sig
Full med smärta och feber
Min hund pencillin hoppade på honom
Jag hoppas innerligt
Att Halsfluss snart inser att han
Inte är välkommen
Och ger sig av

Han ska då inte få ett ynka litet
Hejdå
Att ta med sig

Kanske samma kvarter eller samma gata
om jag har tur
samma hus
på bottenplan
nej vindsvåningen
utan namn på dörren bara
Ingen reklam, tack
trasiga persienner i fönstret
vilka avslöjar
ett ljus som aldrig slocknar
och nog är det väl därifrån
doften av kanelbullar
den där nybakta som får mig att slumra
kommer ifrån

Ja där tror jag du bor

Vad är Lösenordet
till himlen
till evigheten oändligheten
Klurar tänker vrider och vänder
Kanske
kladdkaka
eller
varm mjölk
eller
hejmittnamnärida
eller
hmm jag vet inte

När kommer tiden då man
bara vet
att detta ska jag säga när jag
möter Honom

Kanske kanske
låter han oss få veta
när vi är redo
att låta slutet bli ny början
Och då
vetandes och helt redo
tar han oss på sin rygg och springer
mot härligheten

Bästa sättet
att klura ut Lösenordet är nog
att leva
fullt ut
för Honom

Himlen ligger och vilar
Stjärnor nära att somna
Solen slumrar till
Månen vaknar med sömndruckna ögon
Där sitter du
med benen i kors och händerna i fickorna
Håller jorden vid liv
andas lugnt som en svalkande sommarbris
ger meningslöshet en mening
ger oändlighet en början och ett slut
Bara du och månen
finns kvar
i tidlös evighet

Halsen svullen som fötter efter lång höstpromenad
i dåliga skor
ont gör det
riktigt ont till och med olidligt när
lussekatten försöker sig ner i magen
äh den får ligga kvar på fatet
halväten

Någon som har bort med förbannadsmärtasåmankanle-medicin?
inte det
då virar jag alla halsdukar i skåpet
om hela mig
och slumrar till en (låång) stund

Hjärnan på repeat
om och om och om igen
igen och igen
vill få gjort ogjort omgjort
men det är omöjliggjort
s k i t

Ser samma bild
om och om och om igen
igen och igen
hur livets dagar
långsamt kommer gåendes
hur de sedan springer
rusar i rasande fart
förbi

Hann aldrig se
inse förstå
vad jag skulle göra av allt
kaninpanik
hjärnan stod fortfarande på repeat
tankar om allt gjort som borde vara
ogjort snurrade runt och om och
igen

Och jag missade
glömde av att fånga den rusande dagen
orkade inte ens försöka
carpe diem
Hinner förtusan inte med
livet

Dumma hjärna
var finns off-knappen
eller åtminstånde paus
tankar på repeat blir tankar på skit
come on glöm allt gjort
fånga dagen med öppna armar
ha livet i ett järngrepp
hjärngrepp
ogjort möjliggjort

Det pirrar
någon får puppor att kläckas och
bli till fjärillar i magen
fjärillar stora och starka med
vingar av vackraste sidentyg
som tar tag i ovilliga armar och
lyfter dem mot allt som är du i ett
tack

Dagdrömmer
någon får tankar att flyga iväg som
pappersflygplan
sväva över blodröd melonsol över karlavagnen
ända bort till det där som kallas
himlen
där trasiga tankar lagas av din
alldeles egna pyssellåda

Ajdå
fjärillar faller mot marken stendöda eller åtminstånde
livlösa
armar orkar inte prisa tacka
försöka följa din blick
Pappersflygplan störtar i rasande fart
krash boom pang dunk
din tejp var för svag sprickor finns kvar
inte längre tankar om
hopp i himmel

Men
när mörkret förvirrar förtvivlar förstör som mest
hittar någon livlösa fjärillar och pappersflygplan
gör mun-mot-mun-metoden
de var visst inte
stendöda
återigen pirr i magen och fjärillar som lyfter hopplösa hoppfulla armar
mot dig
Krashat pappersflygplan kastas iväg av någon
på resa mot den där himlen
där din pyssellåda lagar på nytt och
tankar vänds mot dig ser dig

Någon kan vara du
Du kan göra under
återuppväcka fjärillar
kasta pappersflygplan
rädda mig

Tankar flyger iväg
drömmar högt över bomullsmoln
till något annat något bättre och något mycket
spännande
En värld där himlen är grön och gräsmattan blå
där godis är nyttigare än frukt
och man dricker julmust året om
där snöänglar ständigt vakar
och skatter finns vid regnbågens slut
där kärlek är det viktigaste av allt
krig är något nervkittlande i sagornas värld
där musiken aldrig dör ut
och drömmar blir till verklighet
där du är alltid
och du är all tid

Hittar en låda fruktansvärt dammig trasig från stenåldern
typ
några nya gamla skor
bruna i skinn inte jätteslitna och faktiskt väldigt
snygga

Stoppar i fötterna och vips
känner sig som nu
sträcker på ryggen stolt som en tupp
bruna skor som förgyller hela alltet

Tänker att
någonstans längst in hoppas jag
att Du
blir mina nya gamla skor
som förvandlar mig till en tupp
mina bruna skor som jag för allt i världen vill att alla ska se

någonstans längst in
tror jag att det är så

Står upp
med utsträckta armar
slutna ögon
tårar som rinner
och en mun som sjunger
precis som det ska vara
rätt

Men tänk
om jag står upp med utsträckta armar
just för att det ser rätt ut
om ögon sluts
för att slippa se Dig
om tårar rinner
utan beröring och hänföring
om munnen sjunger
för att inte höra Dig
Är det rätt?

Sitter ner
med öppna ögon
stängd mun
och fingrar som knappar på mobilen
HELT fel

Men
jag sitter
för att orka tänka
jag tittar
och ser dig överallt
munnen är tyst
men tanka talar
och jag skriver sms
till Dig
Fel?

Ipoden på högsta volym
Försöker förvränga förvandla förbättra
Förgöra
Allt som snurrar i mitt huvud
Tralala skriker musiken
Stäng av allt ljud runtomkring
Musiken överröstar tankar

Snörvlar av snuva
Inbillar jag mig
Inte är det de där blöta dropparna på kinden
Tårar
Nej det är snuva
Försvinn förbannade förbittrade minnen
Förstår förtusan inte vad som händer
Vad som hände
Tralala FÖRSVINN

Nu är det så
att lilla jag
jo precis just jag
tänkte försöka skriva några små ord
till Dig

Bara för att dina armar
aldrig släpper mig
Bara för att dina ögon
alltid följer mig
Bara för att dina öron
alltid hör mig

Och bara för att du
konstigt nog
aldrig slutar älska mig
Bara därför

Jag vet
vad betyder mina ord
trasiga spruckna och helt förstörda
ord i tusen bitar
vem orkar lösa ett orditusentrasigabitarspussel

Fånigt försök av lilla mig
att försöka skriva något
till Dig
när orden gick i kras

Men jag vet
att du gillar försök
mina trasiga försök
Och Du löser orditusentrasigabitarspussel
Bara därför

Du vet 
Fförväntningar går i kras
Som när glas krossas
I tusen bitar
Bara sådär

Och du vet
Tårar börjar rinna
Som små regndroppar
På trasigt paraply
Fullständigt eländigt

Varför
Är livet så omätligt otroligt
Omätligt otroligt som plötsligt
Blir till ohjälpligt otillräckligt

Kanske kanske
För att ett liv
Med bara solsken och inget regn
Aldrig skulle låta oss höja blicken
Och beundra regnbågen

Du vet
Ibland krossas glas
Ibland rinner tårar
Regn
Just för att livet
ska kunna fortsätta vara ett liv