Som när pojkar börjar gråta

Skriker ut
av hela min kraft
vårskriket
fast mitt i vintern mitt i snön mitt i förbaskad kyla
Orken förvinner och rasar samman
Som när pojkar börjar gråta
Grundlöst bottenlöst
tröstlöst

En gång i tiden
hittade jag lyckan
en kväll utan isande flämtningar
obildad lycka
utan kunskap
Men lyckan kommer och lyckan går
Jag tappade bort den
mer och mer
i takt med nyfunnen kunskap

Det var då
nu är det sent
för sent
men jag kräver
att få vilja och kraft och något som liknar lycka
innan jag ger upp

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0